Svenskakyrkan.se Härnösands stift. Undersåker och Kalls kyrkliga samfällighet. Undersåker och Kalls församlingar. Kalls församling. Stationer i kyrkan.
Stationer i kyrkan
Kalls församling i västra Jämtlandsfjällen
Kyrkohistoria 1 poäng www.kallskyrka.nu. EMVG
Inledning
Kalls kyrka - stationer vid konfirmandläger 4-5/10-08
Altare Predikstol Ljusbäraren Dopfunt Sakristia Vapenhus Kyrkklockor Lillkyrkan
-Läs om en station och studera objektet och detta är skrivet som det kan minnas utan att
göra om histoien eller teologin för mycket, men ordagrant kan det vara lite fel. Hör av dig
om du har synpunkter. Soli Gratia Deo.- Enbart Gud äras.
Altare
En kyrkas centralpunkt är högaltaret. Det är ett matbord där nattvarden serveras.
Det står i den östligaste delen som är rundad och kallas kyrkans kor. Det är rundat
för ljudet skall slungas ut lättare till folket utan högtalare. Det är också därifrån som
prästen oftast leder gudstjänsten med liturgin. Liturgi är ett utländskt ord som
betyder lek inför folket. Prästen står vid altaret och leder gudstjänsten ibland vänd
mot altaret då talar prästen med Gud tillexempel vid inledning, lovsång och bön.
Prästen är då folket ledare i talet till Gud. När prästen är vänd mot folket talar
prästen som från Gud. Tex läser Guds ord eller uttalar välsignelsen.
På altaret har man dukar som man kan ha hemma när man dukar fint. Här har vi
tredubbla altardukar för att vara rädd om det understa lagret och göra extra fint. En
särskilt fin pinnbandsspets går runt mensan som bordsskivan kallas. En altarmensa
är ofta invigd med invigningskors som är ett kors i en ring i varje hörn. Framför
altaret hänger ett skynke. Det representerar det täckelse som föll itu när Jesus dog
och representerar också det tält som Gudsfolket hade i gamla testamentet när de
vandrade genom öknen. Mose ledde den vandringen som varade i 40 år. Den
vandringen kallas Exodus. I gamla testamentet finns också beskrivet hur det tält
skulle se ut som kallas tabernakel. Dessa skynken kallas antependium -ante betyder
framför, och finns i kyrkoårets olika färger. Vitt på Kristusfest vid jul och påsk, rött
för martyrdagar och pingst,lila i fasta samt grön för växandets färg under sommaren
fram till kyrkoårets slut vid domssöndagen före advent.
Det två vita figurerna som finns på
altaret är komna från den gamla 1700-tals kyrkan som fanns här förut. De hänvisar
till evighetens vitklädda folk som i alla tidier hyllar härskarornas Gud i den
ständiga lovsången ivrigt vinkandes med palmkvistar. Som vi känner igen från Jesu
intåg i Jersulamen vid advent. I mitten står ett uppståndelsekors.
När Jesus dött på korset stannade han inte i dödsriket utan på 3:e dagen uppstod
han från de döda. Därför hänger svepningen kvar på altarkorset och därför har han
lämnat törnekronan för nu är pinan över.
En tavla med Jesus på korset finns på norra väggen.
Den här kyrkan byggdes kring mitten av 1800-talet och invigdes 1877. Så det har
varit åtskilliga konfirmandgrupper som knäböjt vid sin konfirmation vid detta
altare. Så här har det sett ut sedan den senaste renoveringen 1955. På baksidan av
altarets kors sitter antennen till den trådlösa mikrofonen som prästen har. I fönstren
kan man se bilder eller symbolerna för de fyra evangelisterna i bibelns nya testamente.
I taket på kupolen kan man se bilder av de tre stora kristna symbolerna. Vinet och
brödet i nattvarden. Lammet som är påskalammet som offrades som är Kristus och
en duva som ryttlar-alltså står still i luften som när en helikopter hovrar- Duvan är
symbol för den helige Ande. En kyrka från denna tiden är alltid vänd i öst-västlig
riktning precis som gravarna var fram till 1970-talet. I öster stiger solen upp och i
gudstjänsten kan man följa solens gång och under högmässan lyser den in genom
de södra förnsterna. I öster kommer också den yttersta tidens sol att slutligen gå
upp. Gud har ju kollen på allt från det första till det sista. Han är A och O. Den
första och den sista bokstaven i det grekisk alfabetet Alfa och Omega.
Predikstol
I en gudstjänst talar man om olika funktioner. En präst som kallas officiant eller liturg
och en musiker som kallas kantor, en kyrkvärd eller fler och en vaktmästare med olika
roller att hålla ordning, välkomna och se till om någon svimmar eller behöver hjälp på
nåt annat sätt med småbarn vid dop och så där. Ofta har vi flera roller så kyrkvärden
är med i kören och sjunger och så. Den präst som leder en begravning eller vigsel
kallas för officiant och den präst som står vid altaret och sjunger mässpartierna och
bön kallas liturg och den som talar till folket om vad som står i bibeln kallas för
predikant för den prästen predikar. Alltså när man läst upp en utvald text en viss
söndag så berättar predikanten vad man kan tolka ut i texten. Det finns olika sorters
predikningar som tematisk, tredels indelad och rena bibelförklaringar. Alla skall
dock handla om hur Gud kommer till sitt folk och möter dem i kärlek förbön och
välsignelse. När man kommer in i Kalls kyrka upptäcker många att predikstolen sitter
på fel sida. Predikstolen som är den här lådan en bit upp i luften och där prästen står
och talar när det är mycket folk i kyrkan. Dels kommer prästen upp lite så det går att
se prästen och det är ju enklare att lyssna om ser den som talar. Dels så hörs det
bättre ut i kyrkan för ljudtaket är konstruerat så att det skall höras bättre utan att
det fanns hägtalare från början. Att den sitter på fel sida är för att det är norska
modellen och då sitter den på söder sida. Det är ju bara 350 år sedan Jämtland blev
svenskt vid freden i Brömsebro 1645. Dessförinnan var vi ju katoliker och norrmän.
Man ser på insidan av predikstolen att två snickare skrivit vilka som byggde upp
predikstolen och det var en norsk och en svensk. Och det var väl norsken som
visste på vilken sida predikstolen skulle sitta. Om man tittar utanpå räcket är
predikstolen utsmyckad med många symboler ur den kristna läran -evighetens
basun- tron hoppet och kärleken korset,ankaret och hjärtat, sädesskylarna med
ordet som sås ut och ger flerfaldig skörd. Somt på hälleberget. Varför kalls det då
predikstol? Ja helt enkelt därför att det från början var en viss stol som predikanten
skulle sitta på i templet. Sedan när man reste sig upp och talade så blev det istället
ett stöd för den som står och talar. Ordet kommer igen i ordet talarstol. Som ju också
finns en här i kyrkan och då kallas den för ambo. Den som talar har gått en kurs i
vältalighet som kallas retorik.
Ljusbäraren
Här vid ljusbäraren kan man tända ett ljus när man kommer till kyrkan. Det finns
stolar och bönbok och psalmbok om man vill bläddra förstrött eller leta efter något
speciellt. Det stora ljuset i mitten representerar Jesus Kristusa Guds Son som säger:
'Jag är väldens ljus, den som följer mig skall inte vandra i mörkret utan ha livets
ljus'. Kristus på ursprungspråket grekiska är Christos och börjar med bokstäverna
som ser ut som x och p. Om ni tittar noga kan ni se på foten av ljusbäraren att där
finns ett x och med själva foten och en del av globen ser ni också ett P. Själva
globen är världen som Gud Skaparen håller upp i sin hand och upprätthåller så det
fortgår enligt skapelsens ordning. Jordklotet vilar svävande i ett universum som
Skaparen danat. Runt hela jorden finns små ljushållare, där vi kan representera ett
kristusljus var och en. Vid dopet fick man kanske ett dopljus som representerar det
kristusljus som tändes inom en och som man kan bara vidare ut i världen till frid
och fred för folken sida vi sida. Med Kristus i mitten kan vi tjäna den glob vi lever
på och som vi har att vårda och värna tillsammans. En del orkar inte så mycket och
små och gamla måste man hjälpa mera men viktigast är att vi alla litar på att Gud
leder den ljusets vandring som vi är satta att gå. Jesus säger : 'Allt vad ni vill att
människorna skall göra för er det skall ni göra för dem'
Dopfunt
En putti bär upp dopskålen i Kalls kyrka och den lilla trägossen skall representera det
gemensamma i att vi bärs till dopet som barn. Funt betyder källa. Den lilla träfiguren
kan var en ängel ur Herren Sebaots härskaor som är här för att bära upp dopet som
symbol och i kortaket finns den duva som representerar den Helige Ande som är
Guds kontakt med dopet. Den här vita träfiguren har hämtats från den gamla kyrkan
i Kall som fanns innan den här byggdes på 1800-talet så den är från 1700-talet ungefär.
Det är många barn som burits fram till denna dopfunt och har du släktingar i Kallbygden
kanske det är just här som din pappa och farfar och farfarsfar är döpta en gång. eller
morsmors mormor. Den som tittar noga i dopskålen ser Jesus och barnen och en
mandlora en slags öppning där Krstus kommer ut från evigheten för att ta hand om
barnen. I bibeln står det att Jesus säger: ' Låt barnen komma till mig och hindra dem
inte'. När vi döper barn så tar man på dem en dopdräkt som skall vara lite för stor.
Ofta är den vit med rosa band för flickor och blå band för pojkar. Kyrkan har olika
storlekar som man lånar ut. Men många har en egen dopdräkt i släkten som man
låter gå i arv och en del broderar på namnet på dem som är döpta i dopdräkten.
Dopklänningen skall vara för stor för att man skall kunna växa i den. Det är
föräldrar och faddrars uppgift att hjälpa barnet växa i den kristna tron. Sedan när ni
får på er konfirmandkåpan är det dopdräkten i större format som passar bättre fast
ni ännu kan växa något i er kristna tro när ni konfirmeras - efter eng confirmation-
bekräfta -då ni är vuxna nog att bekräfta att ni tar över ansvaret själva för ert
växande i den kristna tron. Sist får ni den vita svepningen när ni läggs i kistan och
det är den slutliga dopdräkten väl passande som ni har på er när ni går över gränsen
till den evighet vi kallar himlen. Vattnet vi använder vid dop är ett vanligt vatten. Man
behöver inte ta med sig från sjön där man är född eller från Nilen eller nåt utan det
är ju ändå samma vatten som Jesus döptes i och som Jesus drack och som rann ur
Jesu kropp när han dödades. Vatten är ju återvinningsbar i kretsloppet och
molekylerna har vandrat runt från avloppet, sjön, avdunstningen och upp till molnen
och ner som regn igen och till grundvattnet och kommit fram i källan där vi hämtar
det rena vattnet. Det är viktigt att hålla vattnet så rent som möjligt så det kan renas i
kretsloppet www.kallskyrka.se. Vi har ju ett ansvar för vi använder samma vatten
som förr och skall lämna över vatten i skapelsen till kommande dop i kommande
generationer. Tre saker behövs för att kyrkan skall kall det sakramnet. Ett ord från
Jesus hur man gör. Ett bibelord om hur man gör och uppmaningen samt ett jordiskt
medel som i detta fall vatten. I nattvarden är det bröd och vin. Dopet är ett sakrament
i vår kyrka. Det händer inget magiskt med barnet när man döps och inget avgörande
med den som döps eller blir odöpt. Det är Gud som bestämmer. För oss är dopet ett
tecken som Jesus sa att vi skulle göra för att visa på tillhörighet som Guds barn i
Guds familj.
Sakristia
Sakristia betyder litet rum och låter lite besynnerligt och den som varit i ett
grishus vet att det kallas svinstia. Stia står alltså då för ett rum avsett för ett
visst ändamål. Svinstia är för svin och sakristia är för sakrala saker eller heliga
för kyrkan viktiga betydelsefulla föremål som används i liturgin och därför
behöver särskild omvårdnad och ett speciellt rum. Vi har olika saker här tex bord
och stolar för dem som förbereder gudstjänsten eller föräldrar som skall döpa
ett barn. Här finns skåp med ljus och strykbräda och glödlampor. Här finns ett
litet altare som prästen och de som tjänstgör kan förbereda sig vid innan prästen
går till högaltaret. Här finns kollekthåvar där kyrkvärdarna hämtar dem för att
samla in kollekten, den penninggåva vi ger till olika viktiga ändamål i kyrkans
arbete och omsorg för olika människor ute i vår värld. Hit kommer man också
med kollekthåven efter insamlandet och här skall ingen ensam vara innan
kollekten är räknad för det skall finnas säkerhet i att det blir rätt räknat
och inget tas undan. Ni kan också se att kyrkvärden och någon fler skall skriva i
kollektboken hur mycket pengar det var som kom in så inget undanhölls. I
sakristian förvaras också kyrkans värdefulla föremål. Kyrksilvret är utsatt och
begärligt men idag ganska svårt att omsätta i kontanter och mången kyrktjuv har
bitter fått erfara att stöld av kyrksilver bara gav problem. För en tid sedan stod en
silverkanna vid porten till en kyrka ute vid kusten och nån tjuv hade lämnat den
efter sig och släkten lämnade den tillbaka. Förr använde man den trälådan. Ni som
är starka kan prova och känna hur tung den lådan är. Det behövs tre nycklar för att
komma in i den och den måste låsas upp efter ett visst system. www.kallskyrka.se.
Tre personer måste vara närvarande förr när man låste upp den. Tre nycklar och
det kunde vara prästen och klockaren och kyrkvärden som hade var sin nyckel.
- Den är tung - va? Orkar ni inte? När man firat nattvard så kunde det bli bröd och
vin över. Brödet lade man i monstransen -en särskild förvaringsburk- och då tog
man av det brödet om man gick ut i byn och hade enskild nattvardsgång eller de
sjukas kommunion eller som det hette sockenbud.
Vinet som blev över hällde man ut i piscinan dör borta i hörnet. Piscina kommer ju
av en ordstam som betyder häll ut en skvätt. Där återförde man vinet tillbaka i
skapelsen genom att man hällde ner det i kyrkmuren. Den används inte så mycket
idag för det finns inget vattenlås och det luktar ruttet vin ur den då om man inte
häller mycket vatten efter vinet ner i piscinan. Det vatten som man blandar i vinet -
kallas ju vigvatten i katolska kyrkan - och det kan man där ta en droppe i pannan i
en skål när man kommer in i kyrkan men vi använder inte vigvattnet så utan häller
ut det liksom dopvattnet tillbaka i Skapelsen därför vår kyrka har en syn på
dopvatten och vigvatten så att det återgår i sitt vanliga element efter användning.
Det finns en lucka i golvet och där brukar man slänga ner bråkiga konfirmander
och jag vet inte vart den leder men de brukar aldrig komma upp igen - nä skämt-
Det finns ett förvaringsutrymme som förr var för nattvardsvin i källaren och tittar
ni upp ser ni en inspektionslucka i taket också. Idag har vi alkoholfritt vin och det
vill ju ingen stjäla. I en del kyrkor finns det mycket hemliga gångar
men under golvet i vår kyrka är det bara möss och damm. Men i Nidoraosdômen i
Trondheim där finns det hemliga gångar inne i väggarna som användes under kriget
bl.a. Det är därför kyrkväggar är så tjocka. Gammalt tillbaka var ju kyrkor ofta en
fästning.
Vapenhus
När man kommer till kyrkan skall man lämna ifrån sig vapen i vapenhuset därför
att kyrkan är en fridens boning där gammalt groll och ouppgjorda tvister skall vila
och inte gro eller förstoras. Den som bär sabel skall alltså alltid lämna den här ute
och egentligen skulle man väl lämna andra vapen här också. Ibland har ju sociala
och polisen haft insamling av olagliga vapen som stiletter och knivar som olagligt
importerats eller smugglats in i landet. Då har man haft en fristad och samlat in dem
i vissa kyrkors vapenhus ofta då under bevakning så att ingen stjäl vapnen på nytt.
Här är ett förrum till kyrkan och här har man då satt upp gravutsmyckning från
Huså bruks-tiden. Huså var ju en stor koppargruva på 1700-talet och
kopparslagarna där gjorde fina gravutsmyckningar som ni ser. Dessvärre var foten
en träpinne som ruttnade bort och paltsen där korset stod har blivit osäker. Därför
samlade man ihop dem. En del står ute vid gamla kyrkans grundmur och
minnessten vid flaggstången på kyrkogården och en del har man satt upp här inne.
Det är svårt att urskilja namn men på en del kan man se årtal. Trappan upp här
användes till att gå upp till läktaren där kantorn och orgeln finns och för att komma
upp i tornet. Den är brant och vi har satt grindar på den för den är inte så
barnvänlig. Idag finns det en bättre spiraltrppa innanför lillkyrkan. Här finns ett
skiffergolv med skiffer från Gråsjön uppe i västra kall. Där i skifferbrottet fick man
fram fin sten som använts mycket ute i världen. Den arkitekt som ritade
församlingsgården ville att vapenhuset skulle upprepas när man kom in i
församlingsgården. Därför är det fyrkantigt och har högt i tak och stengolv. Sen är
det en förlossningsgång in till stora salen där man sugs mot ljuset i de stora fönstren
och med utsikten mot Åreskutan. I dödsögonblicket skall man ju söka sig mot ljuset
man ser sägs det. Jesus säger ' Jag är världens ljus'.
Kyrkklockor
När man går upp i tornet kommer man till kyrkklockorna. Där hänger i Kalls kyrka
2 klockor som man ringer med vid vissa tillfällen. Varje lördag eller helgdagsafton
ringer man kl 18 sk helgsmålsringning. Då skulle allt arbete sluta. På gården skulle
all verksamhet som inte ounggängligen behövdes som att mata korna tex var klart
inför helgen. Det var den tidens arbetstidsreglering. Och på den sjunde dagen skall man
vila- Det gjorde Gud när han skapade världen. Det måste alla. Livet har sin puls.
Hjärtat sitt. Naturens årstider. Vila och arbete. Idag har många glömt bort att vila.
De går från det ena till det andra i en aldrig avtagande rytm. Tills de stupar i infarkten
eller TIA-attacken. Super de också går det fortare.
På 1800-talet var det kyrkplikt och när söndagens sammanringning
hördes skulle alla som kunde ta sig till kyrkan gå i kyrkan för det var kyrkplikt .
Därför är Kalls kyrka så stor. För att alla skulle rymmas. Om mässan började 11
som var mest vanligt på den tiden kunde man höra ringning kl 9 för att de som var
längst bort skulle kunna hinna göra sig iordning och hinna fram. Kl 10 var det en
ringning till och den kallades ofta prästaringning för då skulle prästen göra sig klar
och gå från prästgården. Sist kl 11 sammanringdes och då började gudstjänsten
direkt. Så ringer vi idag också. Sedan om någon var död i församlingen läses en så
kallad tacksägelse upp från predikstolen och så ringde man tacksägelseringning
som en tyst minut. Under vardagen när en hade dött så ringdes så kallad själaringning
kl 11 under 5 minuter. Först i 2 min med stora eller lilla klockan stora för mansrösten
och lilla späda för kvinnorösten sedan 3 minuter till med båda klockorna. Så kunde man
höra om man eller kvinna dött och de flesta visste väl vilka som låg på sitt yttersta.
Men då fick man veta i kyrkan om söndagen vad som hänt. Då pålyste man också
barndop och de som skulle gifta sig gick till lysning.
I en del kyrkor ringer man också vid transubstansiationen när brödet och vinet
förvandlas till Kristi lekamen och blod men så ringer inte vi. När jag kom hit ringde
man också kl 8 på morgonen och kl 20 på kvällen men det togs bort.
Uppe vid orgelläktaren finns ringarens moderna plats från 30-tal till 50-tal. Då
ringde man från trampor som var kopplade till kyrkklockorna och då gällde det att
trampa mjukt och följa klockans rörelser. Det är svårt att ringa så det låter bäst men
de som ringde lärde sig det. Ofta var det klockaren som ringde och spelade. Men
det fanns också en uppgift att trampa luft i orgelbälgen så att ljudet i orgeln hördes.
Orgeltrampare var ett viktigt uppdrag innan vi fick elektriska motorer som pumpar
luft i orgelns pipor.
När man kommer upp till kyrkklockorna -akta skallen - så ser man dagens
mekaniska utrustning. Elektrisk manövercentral som styrs nerifrån kyrkan.
Vaktmästaren behöver bara trycka på en knapp för att sätta igång en klocka. Då
öppnas först luckorna med mekaniken och så drar motorerna igång kyrkklockan
som ringer ut över nejden. Ni kan förstå att det är farligt att ringa utan att luckorna
öppnas för det blir så mycket ljud att tornet kan ta skadas. Att man inte ska stå här
när det ringer kan man ju inse. Fast först innan tramporna fanns höll man i räcket
här i mitten och trampade på klockornas pedaler som fanns här men nu är de borttagna
Snacka om hörselskador. Jag har sagt åt vaktmästaren att han inte får åka på
klockorna som ringaren i Notre Dame gör. Och ni får inte trilla ut eller trilla ner.
Det är lite trixit och va här. Men det fanns en uppgift förr att vara brandvakt och
såg man eld slå upp i bygden skulle man varna och ringa för eld och våda. Tornvakten hade
vissa skyldigheter och skulle vara nykter annars blav det ett elände. När det var
eldsvåda skulle tornvakten hänga ut en lykta i den riktning det brann. Var det mörkt
syntes kanske elden ändå om det var nära. När det blev krig ringde man också
länge i kyrkklockorna och när kungen dog.
Lillkyrkan
När man har gudstjänster eller dop när det inte kommer så många kan man vara i
Lillkyrkan. Det är en vägg som satts upp som stänger under läktaren Här finns
också toalett och nya sakristian och trappen upp till läktaren.
Där vid trappen finns brandslang och rullstol. Om det händer nåt finns också en
liten säng och kudde. Det har hänt att nån ibland var nära och svimmat eller fått
hjärtinfarkt under begravning och då är det bra att ligga ned innan ambulansen eller
IVA kommer.
I lillkyrkan finns allt som hör till en kyrka med altare, dopfunt predikstol och
psalmtavla. Orgeln är bakom. Vi ser att predikstolen och dopfunten är gamla ting
som hörde till den gamla kyrkan i Kall som revs när den här nya byggdes på 1850-
talet. Det gamla sakerna är alltså från 1600 och 1700-talet. På altaret ser man en
altartavla som komponerats av en konstnär som heter Anita Persson. Hon är från
Nälden och har fått den har vävd av damer från Jämtslöjd. Man ser årreskutan och
Jesus som fåraherde. Han vårdar ju sin flock som en same som kollar renhjorden.
Man skall lägga märke till att det svarta fåret som anses vara det mest misslyckade
som det alltid går ont för. Det är det svarta fåret Jesus är närmast för det behöver
mest hjälp. På väggen därborta ser ni series pastorum. Det är en radda präster
som tjänstgjort i denna kyrkan sedan 1900-talets början. Där finns också en radda
tavlor på kyrkvärdarna som tjänstgjort och ännu tjänstgör i kyrkan. På vägen upp
till orgelläktaren hänger kantorerna i sina ramar och de klockare som finns på bild.
Tar ni ytterligare steg uppe på läktaren bakom orgeln ser ni att Kall och Undersåker
och Mörsil och Åre hörde ihop förr i tiden i ett gemensamt pastorat. En präst som
jobbar i Kall nu heter Anders Borgström. Och tittar ni noga på tavlan så ser ni att
han med samma namn dog 1791. Han var då präst för samer sk pastor laponum i
pastoratet och Kall.
Kallmadonnan
010g
Den äldsta skulpturen får vi inte ha framme. Madonnan som är från 1200-talets
England är för värdefull för att stå här som hon gjorde. Det finns tjuvar som stjäl
träskulpturer. och säljer i utlandet. Vi får inte ha henne här förrän vi löst problemet.
Skall vi sätta fast henne så hon inte går stjäla då hinner vi kanske inte få ut henne
om det brinner. Tills vidare vilar hon på hemlig ort. När hotet för stöld blev för stort
mot äldre oersättliga statyer i kyrkor fick vi uppdrag från säkerhetsavdelningen att
värna om kulturhistoriskt ytterligt värdefulla rariteter och oskattbara föremål som
skulle vårdas med särskild omsorg och sekretess. Vår träskulptur av madonnan
med barnet anses vara från 1200-talet med ursprung i England och troligen införd
till Kall via Norge. Före 1645 tillhörde vi den katolska kyrkan och Dansk-Norska stats-
makten. Kallmadonnan är nu förd i säkerhet och inväntar besök före eventuell
restaurering och återplacering i kyrkan. För återplacering krävs en hantering som
står emot stöld men samtidigt är enkel att lösa vid brandtillbud.
Tids nog återkommer Kallmadonnan i någon form som vi kan ta inträde till så att hennes
ekonomiska status och säkerhet kan säkerställas.
c:...UBv...0809kyrkanStationKonfaläger.RTF www.kallskyrka.se
Kontakta oss
Officiell epost till Kalls församling:
Kalls församling, Kall, Kyrkmon 12, 830 05 Järpen. Tel. 0647 410 83.....Tel fr utland +46 647 410 83.....Fax 0647 41242....SMS 070 225 08 69....www.kallskyrka.se
Undersåker och Kalls kyrkliga samfällighet, Adress: kyrkvägen 2, 830 05 Järpen. Tel +46 647 101 34. www.undersakersforsamling.nu, organisationsnummer: 252 003-9278. Postgiro 12 59 44-9 .
..Startsida..... Nyhet..... Program..... Gudstjänst..... Dop Bröllop Begravning... Vigsel... Veravandring... Kyrkor..... Kyrkogårdar..... Stationer i kyrkan... Grupper..... Konfirmander..... med Jesus..... Samfälligheten... Länkar..... Kontakt..... Karta..... Register..... webbkarta
Svenska kyrkan på riksplan... Härnösands stift... Samfälligheten... Undersåkers församling... _________ Kalls församling
uppdaterad 2012-06-19...k310...stationer i kyrkan....
